Clary Sailing

Pia:s facbook ligger lååångt före min frekvens av att uppdatera men som vissa vet så har mycket hänt sedan sist. Situationen är den att vi är tillbaka i Carrickfergus sedan 1 vecka, detta istället för att segla till Dublin, England .... och detta på grund av en slump - tror jag. I samband med avsegling från Belfast ser jag något nere i mastfoten, efter kontroll visar det sig vara en spricka i masten och - där och då - ändras hela vår plan. Nu ligger vi alltså för reparation i Carrick som dom som bor här säger. Vi får all hjälp vi behöver och Clary får ligga kvar här över vintern. Hösten kommer och vi behöver arbeta därhemma. Ja, så blev det med våra Spanien / Portugal planer - det blev Irland istället.

Men vi har det trevligt, vi får tid till underhåll av Clary och vissa förbättringar som är nödvändiga så det var säkert någon mening med det hela trots allt.

Igår gjorde jag vi en resa -en resa i tiden genom att se igenom bilderna från årets segling. Alla vänner vi mött, de olika seglingsetapperna och det väder vi fått "förmånen" att prova på - det har varit lärorikt men tyvärr så har Clary fått lite för mycket stryk. Etapper som Hustadvika, Stadthavet, Nordsjön över till Shetland, den råtuffa seglingen till Fair Isle där vi fick in salt vatten på alldeles fel ställen - till och med Albin (vår motor) höll påatt drukna. Orkeny med strömmar i en omfattning vi aldrig upplevt tidigare. Sound of Pentland ned till Wick gick BRA men etappen Wick till Inverness hette duga för vår del, SE och liten till styv kuling igen och hej vad vi kanade i Nordsjövågorna. Snabb är vår båt men så här i efterhand kanske vi seglat lite för snabbt - vi gick i alla fall i samma fart som en overseas Koopman 37 på den etappen och det ska vi inte göra fler gånger (tror jag) - men det var skoj :-).

Caledonien Canal var en vila för oss, trevligt, enkelt, cyklarna på däck och enkelt att se sig runt vid varje stop längs denna vackra sträcka. Ja så var det Fort Williams, seglingen ned på Loch Crinan med Corrry Wrekkan i väst och så Jura och Craighouse - oj vad fint. Seglingen till Port Ellen blev blöt, igen ville vi matcha, denna gång en Hallberg Rassy 36 av modernare snitt, jodå vi gjorde samma fart tills vi fick för mycket av det godaproblem med att reva rullgenuan, ordentliga kastvindar från W och till sist gropigt värre in till Port Ellen - kanske det var då vi smashade masten.

Oavsett, resan har varit härlig, minnesrik och mest av allt tycker vi det är så otroligt skoj att träffa så många nya vänner - tack alla ni som vi träffat på vår resa - ingen nämnd ingen glömd - det kommer mail :-)